Sonja Andersson 20 år.

I år är det 30 år sedan skalden Sonja Andersson från Göteborg gick bort. Hon var en av de stora föregångarna till den moderna feminismen.

Sonja Andersson levde och verkade i stadsdelen Haga i Göteborg, som på hennes tid var en utpräglad arbetarstadsdel. Numera är Haga Göteborgs myshörna där man flanerar på smala kullerstensgator kantade av gamla träkåkar med fashionabla butiker och restauranger.

Från sin bostad på Kaponjärgatan hade hon utsikt över takåsarna mot Skansen Kronan. Hos henne sken solen ofta och starkt men hennes liv var knappast någon solskenshistoria.

Miljön omkring henne kanske inte framkommer så tydligt i hennes dikter även om det var här och i sommarstugan i Kullavik söder om Göteborg som hon skapade de flesta av dem.

I sin poesi skildrar hon stämningslägen, känslor och för även filosofiska resonemang. Hon fick mycket fina recensioner Läs här.. En del kritiker liknar henne vid Stig Dagerman och den nederländske filosofen Spinoza.

Hon gick sina egna vägar. Hennes idoler var inte Sofia Loren och Brigitte Bardot som många andra unga flickors när hon växte upp. Vår f d jämställdhetsminister, jordbruksminister, vice statsminister m m Margareta Winberg har t ex sagt att sexsymbolen Brigitte Bardot var hennes stora idol. Och samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, Barbie-dockornas "drottning" eller ordförande, hade liknande förebilder.

Hur annorlunda var inte Sonja som var starkt kritisk mot dessa förljugna kvinnoideal! En av hennes stora förebilder var filosofen Sokrates som vandrade omkring barfota på gatorna och drog in alla han mötte i filosofiska diskussioner. Det var hans livsstil hon gillade, inte hans idéer, för hon var mycket modern och före sin tid.

Hon levde också mycket som hon lärde. Hon var pratsam, öppen, diskussionslysten, kritisk och stridbar. Denna läggning gjorde det inte lätt för henne. Hon råkade ofta i konflikt med omgivningen som var mycket konservativ när det gällde kvinnors och mäns uppförande.

På den tiden (1950- och 60-talen) fick hon hela samhället, ja till och med polisen, emot sig när hon protesterade mot de sexuella trakasserier som hon så ofta utsattes för. Nu skulle hon nog ha fått de flesta på sin sida.

Sonja skrev själv att hon ville göra sitt liv till en sång. Det blev inte bara en klagosång utan också en jubelsång över naturen och dess möjligheter.

I en dödsruna i samband med hennes bortgång skrev Gunnel Enby i Göteborgs-Posten:

"Sonja Andersson har lämnat sitt diktarrum i Haga, hon finns inte längre bland Göteborgs författare. Få lärde under hennes levnad känna de fina dikter hon sände ut, men vi som vant oss vid att varje år få ett nytt litet häfte "ordkvalité" av Sonjas märke att recensera kommer att sakna hennes meddelanden till oss och alla andra. ... Hennes lyriska bomärke var en metaforisk kraft och vitalitet ... Sonja Andersson är inte bara en poet som glimmat till i utkanten av kulturens Sverige, flera dikter har den lyskraft som ger liv."

Andra minnesord:

"I det dårhus som världen nu är orkade hon till sist inte leva. Vid sin död -76 var hon 44 år. Det sägs att hon gick rakt ut i havet, det hav som hon besjungit i så många dikter:

Hav i omlopp
Kraft som inspirerar.
Lyft min själ!
Låt mig sitta vid dig
När det våras."

Nina Södergren, Östra Småland

"Med henne gick en särpräglad poet och människa bort. Men hennes dikter är mer levande än någonsin."
Jan Kantor, Arbetarbladet

"Det är tragiskt att märka att det var en författarinna mitt inne i ett spännade författarskap som dog bara 44 år gammal."
Birgitta Medelius, Vår Lösen

"Om hon kommit på något av de större förlagen hade hon med största sannolikhet mötts med ett betydligt större intresse. Detta är bara att konstatera och ta till sig som en tankeställare."
Lennart Sjögren, BLM

"När den är som bäst kan hennes poesi mäta sig med många av våra stora etablerade poeters och redan i mitten av 70-talet skrev GT:s kritiker Bengt Eriksson "Två Sonjor vill jag nämna samtidigt: Åkesson och Andersson. Skall jag rekommendera er att skaffa en av dessa diktböcker så är det Sonja Anderssons."
Hennes poesi lever på sin ärlighet och sin stillsamma humor. Den förmår uttrycka såväl oförställd livsglädje som mörk förtvivlan."
Rickard Lindholm i en betraktelse på GT:s kultursida 1999.

Sonja Andersson ligger begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg under en av de enar som hon besjungit i dikten O en, du fattigfru på berget. Hon skulle ha fyllt 74 år i år.

Siv Andersson
ALIDA BOK

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Litterär Kardemumma på Stadsbiblioteket i Uppsala Det klingade vackert både på svenska och arabiska, när bibliotekarien Krister Gustavsson och skalden Jasim Mohamed läste dikter vid en litterär afton på Kafe Kardemumma vid Stadsbiblioteket i...

Fadime Sahindal var en modig kämpe för demokrati och rättvisa, inte bara för sig själv. Hon var medveten om riskerna och ville vara en förebild som inspirerade andra. För åtta år sedan mördades Fadime Sahindal av sin far i Uppsala. Vänsterparti...

SIMON ANDERSEN, Stockholm, f.1980 Utan titel II Blandteknik på duk Jag var på Liljevalchs Vårsalong häromdagen. Blev glatt överraskad. Jag hade väl inte väntat mig så mycket eftersom jag inte varit särskilt imponerad av de senaste årens s...

Wanja Lundby-Wedin tog sig fram inom den manschauvinistiska LO-organisationen. Hon använder nu ett typiskt kvinnligt knep för att rädda sig ur en knipa i männens värld: Hon gör sig dummare än hon är. Det behövs verkligen inte. Inom LO uppskattas Wanj...

Victoria! Jag är besviken. Varför förblir du inte en ogift, fri och självständig kvinna. Barn kan du ju skaffa ändå. Jag travesterar här den berömda Frihetsdikten skriven av biskop Tomas på 1400-talet:  Frihet är det bästa ting som sökas kan al...